Valúta baǵamy
  • USD -

    514.5
  • EUR -

    605
  • RUB -

    6.37
Q.TOQAEV: QOǴAMDYQ TÁRTİPTİ BUZǴANDAR QATAŃ JAÝAPQA TARTYLADY
08 aqpan 2020
Q.TOQAEV: QOǴAMDYQ TÁRTİPTİ BUZǴANDAR QATAŃ JAÝAPQA TARTYLADY

Memleket basshysy Qasym-Jomart Toqaev Jambyl oblysyndaǵy jaǵdaıǵa baılanysty málimdeme jasady. Tómende Prezıdenttiń sózin tolyq berip otyrmyz.

 

 

Qurmetti qazaqstandyqtar!

Búgin túnde Jambyl oblysy Qordaı aýdanynda jergilikti turǵyndar arasynda jappaı tóbeles, janjal boldy.

Bul ahýaldy arandatýshylar óz maqsatyna paıdalandy. Ókinishke qaraı, bul oqıǵa kezinde adam shyǵyny boldy.

Men qaza bolǵan azamattardyń otbasylaryna kóńil aıtamyn. Zardap shekkenderdiń tezirek saýyǵyp ketýine tilektespin.

Qazir polısıa men Ulttyq ulan bul jaǵdaıdy baqylaýǵa aldy.

Osyǵan oraı, men Úkimet komısıasyn qurýdy tapsyrdym.

Oǵan Premer-Mınıstrdiń orynbasary Berdibek Mashbekuly Saparbaev tóraǵalyq etedi.

Úkimet komısıasy bolǵan oqıǵanyń sebebin anyqtaıdy.

Jambyl oblysy ákimimen birlesip, qaza bolǵandardy jerleý, zardap shekkenderge kómektesý jumystaryn uıymdastyrady.

Sondaı-aq, jaǵdaıdy turaqtandyrýmen aınalysady.

Qoǵamdyq tártipti buzǵandar anyqtalyp, qatań jaýapqa tartylatyn bolady.

Bas prokýratýraǵa, Ulttyq qaýipsizdik komıtetine tıisti tapsyrma berdim.

Memleketimizdiń múddesine zıan keltiretin, bereke-birligimizdi buzatyn jáne jalǵan aqparat taratqan azamattar zań aldynda jaýap beredi.

 

Ývajaemye kazahstansy!

Segodná nochú v ráde naselennyh pýnktov Kordaıskogo raıona Jambylskoı oblastı proızoshlı stychkı ı drakı mejdý mestnymı jıtelámı.

Etoı sıtýasıeı vospolzovalıs provokatory.

K sojalenıý, estpogıbshıe ı ranenye.

Vyrajaıý ıskrennıe soboleznovanıa rodnym ı blızkım pogıbshıh grajdan.

Jelaıý skoreıshego vosstanovlenıa postradavshım.

V nastoıashee vremá sıtýasıa nahodıtsá pod kontrolem polısıı ı Nasıonalnoı gvardıı.

Gosýdarstvennym organam neobhodımo prınát srochnye mery po ýstranenıý posledstvıı etogo sereznogo ınsıdenta.

V svázı s etım  porýchaıý:

Pervoe. Sozdat Pravıtelstvennýıý komıssıý po lıkvıdasıı posledstvıı sobytıı v Kordaıskom raıone pod predsedatelstvom zamestıtelá Premer-mınıstra Saparbaeva Berdıbeka Mashbekovıcha.

Prejde vsego, sledýet vyıasnıt osnovnye prıchıny konflıkta.

Neobhodımo obespechıt operatıvnoe reshenıe voprosov sosıalno-ekonomıcheskogo ı gýmanıtarnogo haraktera.

Pravıtelstvennaıa komısıa sovmestno s akımom Jambylskoı oblastı doljna organızovat pohorony pogıbshıh, osenıt razmer ýsherba ı prınát Plan vosstanovlenıa sobstvennostı postradavshıh.

Vsem semám pogıbshıh ı ranenyh nýjno okazat neobhodımýıý pomosh.

Seıchas vajno ýspokoıt naselenıe. Prıvlech k etoı rabote avtorıtetnyh lúdeı, a takje Assambleıý naroda Kazahstana.

Vtoroe. Generalnomý prokýrorý neobhodımo vzát na osobyı kontrol rassledovanıe sobytıı v Kordaıskom raıone ı sozdat dlá etogo mejvedomstvennýıý sledstvenno-operatıvnýıý grýppý.

Vınovnye doljny byt strogo  nakazany.

Trete. Komıtet nasıonalnoı bezopasnostı, Generalnaıa prokýratýra doljny provestı neobhodımye sledstvennye meroprıatıa ı prıvlech k otvetstvennostı lıs, prızyvaıýshıh k mejnasıonalnoı roznı, rasprostranáúshıh provokasıonnye slýhı ı dezınformasıý.

 

Qadirli otandastar!

Beıbitshilik pen qoǵamdyq kelisim – bizdiń memleketimizdiń berik negizi.

Halqymyz qıyn-qystaý zamandarda óziniń birtutastyǵyn saqtap qalǵan.

Sondyqtan, biz keıbir azamattarǵa, sonyń ishinde arandatýshylarǵa elimizdiń basty qundylyǵyn – yntymaq-birligimizdi buzýǵa jol bermeımiz.

Bul elimizdegi barsha azamattarǵa ortaq tilek dep sanaımyn.

Azamattardy jalǵan qaýesetterge boı aldyrmaýǵa, qoǵamdyq qaýipsizdikti qamtamasyz etý jumysynda quqyq qorǵaý organdaryna kómek berýge shaqyramyn.

Memlekettik organdar týyndaǵan máselelerdi sheshý úshin barlyq qajetti sharalardy qabyldaıdy.

 

Ývajaemye kazahstansy!

Mır ı obshestvennoe soglasıe ıavláútsá fýndamentom nashego gosýdarstva. 

Nash narod sohranál edınstvo v samyh slojnyh obstoıatelstvah. My ne dopýstım, chtoby otdelnye grajdane, ı v pervýıý ochered provokatory, naneslı ýsherb nashemý obshemý dostoıanıý.

Ýveren, v etom nas podderjıvaet absolútnoe bolshınstvo nashıh sootechestvennıkov.

Prızyvaıý grajdan ne poddavatsá lojnym slýham, okazyvat sodeıstvıe organam pravoporádka v obespechenıı obshestvennoı bezopasnostı.

Gosýdarstvennye organy so svoeı storony prımýt vse neobhodımye mery dlá reshenıa voznıkshıh problem.

 

Sýretter akorda.kz saıtynan alyndy.

 

#Jambyl oblysy #Qordaı #jappaı tóbeles #janjal #Masanchı

#qazaq  #dúngen   

 

 

RELATED NEWS
Qazaqstannyń úsh qalasyna erekshe mártebe berilmek
12 sáýir 2025
Qazaqstannyń úsh qalasyna erekshe mártebe berilmek

TMD Syrtqy ister mınıstrleri keńesiniń otyrysynda Astana, Almaty, Qaraǵandy «1941-1945 jj. Eńbek dańqy qalasy» qurmetti ataǵyn berý týraly sheshim kelisildi, dep habarlaıdy Bul týraly SİM habarlady.

Kezdesýde Qazaqstan premer-mınıstriniń orynbasary – syrtqy ister mınıstri Murat Nurtileý TMD uıymyn odan ári damytýǵa baǵyttalǵan birqatar usynysty ortaǵa saldy. Osy turǵyda Qazaqstan bastamalaryn júzege asyrýda Dostastyq boıynsha seriktesterdiń qoldaýy erekshe atalyp ótti.

«Elimizdiń usynysy boıynsha búgingi tańda Volontórler forýmy, Dostastyq jármeńkesi, TMD Akademıalyq astanasy jáne basqa da kóptegen joba birlesken kúsh-jigerdiń arqasynda iske asyrylyp jatyr nemese jaqyn bolashaqta ótkizýge josparlanǵan», – dep málimdedi syrtqy ister mınıstri.

Jeńistiń 80 jyldyǵy qarsańynda TMD elderiniń birqatar qalasyna, sonyń ishinde Astana, Almaty, Qaraǵandy jáne basqa da qalalarǵa «1941-1945 jj. Eńbek dańqy qalasy» qurmetti ataǵyn berý týraly sheshim kelisildi.

Syrtqy ister mınıstrleri keńesiniń kelesi otyrysy 2025 jylǵy qazan aıynda TMD Memleket basshylary samıti qarsańynda Dýshanbe qalasynda ótedi.

Toqaev: Prezıdent – halyq jaldaǵan memlekettik qyzmetker
30 qyrkúıek 2024
Toqaev: Prezıdent – halyq jaldaǵan memlekettik qyzmetker

QR Prezıdenti Qasym-Jomart Toqaev «Eýrazıa keńistigindegi ornyqty damý jáne qaýipsizdik» konferensıasyna qatysty, dep habarlaıdy Aqorda.

Prezıdent óz sózinde buryn-sońdy bolmaǵan geosaıası turaqsyzdyq jaǵdaıynda dıplomatıa sheshýshi rólge ıe bolǵanyn atap ótti.

Qasym-Jomart Toqaev «Eýrazıa keńistigindegi ornyqty damý jáne qaýipsizdik» konferensıasyna qatysty.
Foto: Aqorda
– Geosaıasat pen geoekonomıkadaǵy túbegeıli ózgerister, jahandyq deńgeıdegi klımattyq jáne demografıalyq syn-qaterler, pandemıanyń jańa qaýpi, qarýlaný básekesiniń órshı túsýi, tehnologıalyq progres, sonyń ishinde jasandy ıntellektini engizý jaǵdaıynda strategıalyq turaqtylyq pen ornyqty damý máseleleri barshamyz úshin ózekti bola tústi. Budan shyǵatyn qorytyndy anyq: halyqaralyq qoǵamdastyq syndarly dıalogqa tyń serpin berýi úshin kún tártibine oń ózgeris jasaýy qajet. Sondyqtan birtutas eýrazıalyq qaýipsizdik ıdeıasy kóppolárly, ádiletti jáne ornyqty álemdik tártipti qalyptastyrýǵa tujyrymdamalyq negiz bola alady, – dedi Qasym-Jomart Toqaev.

Memleket basshysy konferensıa qatysýshylaryna qoǵamdyq ómirdiń barlyq salasynda júzege asyrylyp jatqan Qazaqstandaǵy aýqymdy ózgerister jóninde málimet berdi.

Qasym-Jomart Toqaev «Eýrazıa keńistigindegi ornyqty damý jáne qaýipsizdik» konferensıasyna qatysty.
Foto: Aqorda

Qasym-Jomart Toqaevtyń pikirinshe, saıası reformalardyń eń basty jańalyǵy – Konstıtýsıada Prezıdent mandatyn 7 jyldyq bir merzimmen shekteý týraly erejeniń bekitilýi.

Qasym-Jomart Toqaev «Eýrazıa keńistigindegi ornyqty damý jáne qaýipsizdik» konferensıasyna qatysty.
Foto: Aqorda
– Mundaı norma postkeńestik elderdiń, tipti odan tysqary memleketterdiń eshqaısysynda joq. Meniń oıymsha, Prezıdentti bir ret jeti jylǵa saılaý – onyń saılaýaldy baǵdarlamasy men reformalaryn júzege asyrýǵa jetkilikti ýaqyt. Oǵan qosa Prezıdent – halyq jaldaǵan memlekettik qyzmetker. Elimizde Zań men Tártip ústemdik qurýǵa tıis ekenine senimdimin. Tek sonda ǵana reformalardy júzege asyrýǵa, sondaı-aq Qazaqstan ekonomıkasyna ınvestısıa tartýǵa qajetti jaǵdaı jasaı alamyz. Zań men Tártip – Ádiletti Qazaqstannyń negizi. Ádildikke qashan da, qaı jerde de muqtajdyq bar. Bizdiń elde de solaı. Qolǵa alǵan reformalardy iske asyrý qanshalyqty qıyn bolsa da, dittegen maqsatymyzǵa jetpeı qoımaımyz. Ony eshkim toqtatpaq turmaq, baǵytynan jańyldyra almaıdy, – dedi Memleket basshysy.

Qasym-Jomart Toqaev Qazaqstan men Reseı halyqtary arasyndaǵy dostyq baılanystardy nyǵaıtýda bilim salasynyń mańyzy zor ekenin atap ótti. Prezıdenttiń aıtýynsha, qazir Reseıde 60 myńnan astam qazaqstandyq stýdent oqıdy.

Qasym-Jomart Toqaev «Eýrazıa keńistigindegi ornyqty damý jáne qaýipsizdik» konferensıasyna qatysty.
Foto: Aqorda
– Búginde elimizde Reseıdiń tanymal joǵary oqý oryndarynyń fılıaldary tabysty jumys istep keledi. Qazaqstanda Máskeý memlekettik halyqaralyq qatynastar ınstıtýtynyń fılıalyn ashý josparlanyp otyr, – dedi Qasym-Jomart Toqaev.

Plenarlyq otyrysta Reseı Prezıdentiniń kómekshisi Vladımır Medınskıı konferensıa qatysýshylaryna Vladımır Pýtınniń sálemin jetkizdi.

Qasym-Jomart Toqaev «Eýrazıa keńistigindegi ornyqty damý jáne qaýipsizdik» konferensıasyna qatysty.
Foto: Aqorda

Máskeý memlekettik halyqaralyq qatynastar ınstıtýtynyń rektory Anatolıı Torkýnov oqý ornynyń 80 jyldyǵyna oraı osynaý is-sharany uıymdastyrǵany úshin Qazaqstan tarapyna alǵys aıtty.

Qasym-Jomart Toqaev «Eýrazıa keńistigindegi ornyqty damý jáne qaýipsizdik» konferensıasyna qatysty.
Foto: Aqorda
– Biz konferensıa taqyrybyn kezdeısoq tańdaǵan joqpyz. Munyń aıasynda ekonomıka jáne qaýipsizdik salasyndaǵy kópjaqty yntymaqtastyqtyń dástúrli máseleleri klımattyq kún tártibindegi jańa syn-qaterlermen, sondaı-aq Eýrazıa keńistiginde energetıka jáne kólik ınfraqurylymyn damytýdyń jaı-japsarymen birge qaraldy, – dedi Anatolıı Torkýnov.
Qasym-Jomart Toqaev «Eýrazıa keńistigindegi ornyqty damý jáne qaýipsizdik» konferensıasyna qatysty.
Foto: Aqorda

Jıynǵa Qazaqstan men Reseıdiń kórnekti ǵalymdary, dıplomatıalyq qyzmet ardagerleri, memlekettik organdar men mekemelerdiń basshylary, saıasattanýshylar jáne jastar uıymdarynyń ókilderi qatysty.

Aqordada Qonaev jáne Alataý qalalaryn damytý máseleleri aıtyldy
28 sáýir 2025
Aqordada Qonaev jáne Alataý qalalaryn damytý máseleleri aıtyldy

Memleket basshysy Almaty oblysynyń ákimi Marat Sultanǵazıevti qabyldady. Qasym-Jomart Toqaevqa Almaty oblysynyń 2025 jyldyń birinshi toqsanyndaǵy áleýmettik-ekonomıkalyq damýy týraly esep berildi. Bul týraly Aqorda habarlaıdy.

 Marat Sultanǵazıev ekonomıkanyń negizgi sektorlarynda ósim baıqalatynyn baıandady. Atap aıtqanda, ónerkásiptik óndiris kólemi 507,9 mıllıard teńgeni, aýyl sharýashylyǵy ónimi 97,4 mıllıard teńgeni quraǵan. Shaǵyn jáne orta bıznes sýbektileriniń sany 146,2 myńǵa jetip, 7,7 paıyzǵa artqan.

Prezıdentke jyl basynan beri 12 jańa ónerkásip jobasynyń iske qosylǵany týraly málimet berildi. Onyń ishinde «GALANZ bottlers» óndiris alańynyń keńeıýi, «Bartoǵaı GES-28» jáne Sharyn ózenindegi shaǵyn GES kaskadynyń qurylystary sıaqty aýqymdy jobalar bar. Jalpy, óńirde quny 2,4 trıllıon teńgeni quraıtyn 122 joba júzege asyrylyp jatyr. Nátıjesinde 36 776 jumys orny ashylady.

Memleket basshysyna Qonaev jáne Alataý qalalaryn damytý barysy jóninde aıtyldy. Jańa bas josparǵa sáıkes, oblys ortalyǵynda «Smart Qonaev» qalany basqarýdyń biryńǵaı júıesi engizilýde. Alataý qalasynyń bas josparyna túzetýler jasaý jáne kólik-ınjenerlik ınfraqurylymdy jobalaý jumystary bastaldy.

Oblys ákiminiń aıtýynsha, «Jaıly mektep» ulttyq jobasy aıasynda 17 bilim ordasynyń qurylysy qolǵa alynǵan. Budan bólek, óńirdegi úsh aýysymdy oqý máselesin sheshý úshin memleket-jekemenshik áriptestik negizinde 19 mektep salý josparlanǵan. 2025-2027 jyldary 91 oqý oshaǵynda kúrdeli jóndeý jumystary júrgiziledi.

Memleket basshysy Qonaev jáne Alataý qalalaryn, jalpy Almaty aglomerasıasyn damytýǵa qatysty barlyq belgilengen maqsattardy sapaly ári ýaqtyly oryndaýdyń mańyzyn atap ótti. Prezıdent ındýstrıaldy aımaqtar men Alatau AEA-nyń áleýetin nyǵaıtýǵa, sondaı-aq komýnaldyq jáne eldi mekenderdegi joldardyń qurylysyna basa mán berýdi tapsyrdy.

Biz týraly
ulys.kz — aqparattyq, saraptamalyq jáne tanymdyq baǵyttaǵy materıaldardy beredi.
 
Mýltımedıalyq joba zaman talabyna saı jasalǵan. Qazaqstannyń aqparattyq naryǵyn sapaly
kontentpen qamtamasyz etýge úles qosýǵa baǵyttalǵan. Mundaǵy saraptamalyq, tanymdyq
maqalalar san salany qamtıdy. Geostrategıa, geoekonomıka, geosaıasat, halyqaralyq
qatynastar men eldiń ishki-syrtqy saıasaty, ekonomıka, jahanda bolyp jatqan tektonıkalyq
ózgerister men trend taqyryptar ulttyq múdde turǵysynan tereń taldanyp qazaq
oqyrmandaryna jetkiziledi. Ortalyq Azıa men Túrki álemine erekshe kóńil bólinedi.