Valúta baǵamy
  • USD -

    542.7
  • EUR -

    640.5
  • RUB -

    6.59
QASYM-JOMART TOQAEV: QOǴAM ÓKİLDERİ BILİKTİŃ İS-ÁREKETİMEN KELİSPEGEN JAǴDAIDA PİKİRİN ERKİN AITÝǴA MÚMKİNDİGİ BOLÝY QAJET
15 qańtar 2020
QASYM-JOMART TOQAEV: QOǴAM ÓKİLDERİ BILİKTİŃ İS-ÁREKETİMEN KELİSPEGEN JAǴDAIDA PİKİRİN ERKİN AITÝǴA MÚMKİNDİGİ BOLÝY QAJET

Búgin memleket basshysy  Qasym-Jomart Toqaev «Aqorda» rezıdensıasynda Prezıdenttik jastar kadr rezerviniń múshelerimen kezdesý ótkizdi. Rezervke engen 300 jastyń aldynda ol Prezıdenttik kadr rezervin qurý týraly bastama óziniń saılaýaldy baǵdarlamasyndaǵy negizgi baǵyttardyń biri bolǵanyn atap ótti. Memleket basshysynyń osy júzdesýde sóılegen sózin tolyq berip otyrmyz.

 

 

Qadirli dostar!

 

Qurmetti jıynǵa qatysýshylar!

Búgingi kezdesýimizdiń mán-mańyzy erekshe.

Qazaqta «Júzden – júırik, myńnan – tulpar» degen jaqsy sóz bar.

Sizder Prezıdenttik jastar kadr rezervine ótý úshin arnaıy báıgede baq synap, alǵa shyqtyńyzdar.

Bárińizdi shyn júrekten quttyqtaımyn!

Ózderińizge belgili, kadrlyq rezervti jasaqtaý úshin aýqymdy jumys atqaryldy.

Bul jobaǵa búkil elimiz boıynsha 13 myń adam qatysty.

Sonyń ishinen 300 azamatty iriktep aldyq.

Naýqanǵa qatysqan barlyq úmitkerlerge rızashylyǵymdy bildirip, olar nazarymyzda qalady dep aıtqym keledi.

El basqarý isine aralasatyn tańdaýly jastardyń qataryna qosylý – zor mártebe.

Ózderińiz sıaqty ozyq oıly, básekege qabiletti mamandar elimizge óte qajet.

Jalpy, bul – jas býyn ókilderiniń jaýapty qyzmetke kelýi úshin jasalyp otyrǵan ıgi bastama.

Osy rette ózderińiz sıaqty bilimdi ári talapty azamattarǵa úlken úmit artamyz.

Sizder jańa Qazaqstannyń damýyna aıanbaı úles qosasyzdar dep senemin.

Elimizdiń aldynda bıik maqsattar tur.

Eń aldymen, memleketimizdi odan ári órkendetip, táýelsizdigimizdi nyǵaıtýymyz kerek.

Sondaı-aq, azamattardyń ál-aýqatyn arttyryp, turmys sapasyn jaqsartýymyz qajet.

Bılik pen halyq arasyndaǵy ózara senimdi kúsheıtý – mańyzdy mindet.

Osyǵan oraı «Halyq únine qulaq asatyn memleket» tujyrymdamasy qolǵa alyndy.

Memleketti basqarý júıesin jańǵyrtý maqsatymen aýqymdy reformalar júzege asyrylýda.

Munyń bári jańa kezeńge qadam basqan Qazaqstannyń ıgiligi úshin jasalyp otyr.

 

Dorogıe drýzá!

 

Vse vy znaete, chto ınısıatıva o formırovanıı Prezıdentskogo kadrovogo rezerva byla odnım ız klúchevyh pýnktov moeı predvybornoı programmy.

Rad, chto ona nashla shırokıı otklık sredı molodyh kazahstansev.

Imenno molodej – obrazovannaıa, trýdolúbıvaıa, patrıotıchnaıa – ıavláetsá glavnoı dvıjýsheı sıloı progresa ı ýstoıchıvogo razvıtıa nasheı strany.

Kajdyı ız vas pokazal vysokıı ýroven professıonalnyh kompetensıı, dokazal ıskrennee stremlenıe rabotat na blago gosýdarstva.

Poetomý ıa prıglasıl vseh vas v Akordý, chtoby lıchno vstretıtsá s vamı, poslýshat vashe mnenıe ob aktýalnyh dlá strany voprosah, ızlojıt svoe vıdenıe zadach, stoıashıh pered ýchastnıkamı kadrovogo rezerva.

 

Qadirli qaýym!

 

Dana halqymyzda «Qataryńnyń aldy bol» degen bataly sóz bar.

Bul ıgi tilek jastarǵa erekshe rýh berip, jigerlendirý úshin aıtylady.

Sizder irikteý kezeńinen súrinbeı ótip, shyn máninde, óz qatarlaryńyzdan oza bildińizder.

Biraq, muny, eń aldymen, memlekettiń ózderińizge degen zor senimi dep qabyldaý qajet.

Kadrlyq rezervke ótý degenimiz joǵary laýazymdy qyzmetke ornalasý ǵana emes.

Bul – ult úshin, el úshin, halyq úshin aıanbaı ter tógý degen sóz.

Ár zamanda kez kelgen halyqtyń bilimdi jáne bilikti azamattarynyń ortaq múddege toptasatyn kezeńi bolady.

Osylaısha ultty bıikke jeteleıtin, jańasha damýǵa bastaıtyn shoǵyr qalyptasady.

Jańa Qazaqstan úshin de osyndaı mańyzdy ári jaýapty sát keldi dep sanaımyn.

Sondyqtan sizderge úlken jaýapkershilik júkteledi.

 

Ývajaemye ýchastnıkı vstrechı!

 

Nasha vstrecha prohodıt v samom nachale 2020 goda, kotoryı otkryvaet trete desátıletıe XXI veka.

Predstoıashaıa dekada obeshaet byt ochen slojnoı. My nablúdaem kardınalnye prosesy transformasıı v mejdýnarodnoı polıtıke.

Razlıchnye modelı razvıtıa, raznoe vosprıatıe mırovogo ýstroıstva ı nasıonalnyh ınteresov prıvodát k otkrytym stolknovenıam mejdý otdelnymı stranamı ı grýppamı gosýdarstv. Kak nagládnyı prımer mojno prıvestı trevojnýıý sıtýasıý v Persıdskom zalıve, v selom na Blıjnem Vostoke.

No mır nastolko vzaımosvázan, chto posledstvıa krızısa v odnom regıone býdýt ıspytyvat vse strany.

V etıh ýslovıah my doljny eshe bolee aktıvno rabotat nad sosıalno-ekonomıcheskım razvıtıem ı ýkreplenıem bezopasnostı nasheı strany.

Noveıshaıa ıstorıa pokazyvaet, chto v globalnom protıvostoıanıı v konechnom ıtoge proıgryvaıýt slabye, «nesostoıavshıesá» gosýdarstva, tak nazyvaemye failed states, zachastýıý nahodáshıesá vdaleke ot epısentra konflıktov.

Ih neokrepshıe ınstıtýty ne sposobny protıvostoıat vyzovam globalnoı nestabılnostı.

Za gody Nezavısımostı pod rýkovodstvom Pervogo Prezıdenta – Elbasy Nýrsýltana Abıshevıcha Nazarbaeva my vystroılı sıstemý gosýdarstvennogo ýpravlenıa, kotoraıa neodnokratno dokazyvala svoıý effektıvnostv samyh slojnyh ýslovıah.

No prıroda sovremennyh vyzovov trebýet dalneıshıh deıstvıı. Glavnyı zakon jıznesposobnostı lúboı sıstemy – postoıannoe razvıtıe ı sovershenstvovanıe.

V etom plane horoshıı prımer demonstrırýıýt vedýshıe tehnologıcheskıe kompanıı, kotorye dostıgaıýt ýspehov, prejde vsego, blagodará vnedrenıý peredovyh ýpravlencheskıh sıstem.

Vsem ızvestno, naskolko prestıjno rabotat v takıh kompanıah, kak Apple, Google, Amazon, Alibaba Group ı drýgıh.

Ih lıderstvo zıjdetsá ne stolko na ýmelom ıspolzovanıı tehnologıı, skolko na sposobnostı raskryvat talanty ı professıonalnye kachestva kajdogo otdelnogo chlena komandy.

Etı je prınsıpy doljny byt vostrebovany ı v sısteme gosýdarstvennogo ýpravlenıa.

Protestnaıa volna, prokatıvshaıasá v poslednıe gody po vsemý mırý, ochetlıvo prodemonstrırovala globalnyı zapros na ızmenenıa.

Chelovechestvo perejıvaet ýje Chetvertýıý promyshlennýıý revolúsıý, a prınsıpy gosýpravlenıa, po sýtı, ne menálıs na protájenıı desátıletıı.

To je samoe mojno skazat ı o mejdýnarodnyh ınstıtýtah, prejde vsego, OON ı VTO.

V etom zaklúchaetsá odno ız fýndamentalnyh protıvorechıı sovremennogo mıra.

Eto ne znachıt, chto gosýdarstvo kak ınstıtýt teráet svoıý aktýalnost Ego prednaznachenıe ostaetsá prejnım – obespechıvat jıznedeıatelnostobshestva, bezopasnostı blagopolýchıe grajdan.

Pravıtelstva bolshınstva stran nahodátsá v poıskah optımalnyh modeleı ýpravlenıa, kotorye moglı by obespechıt sbalansırovannoe razvıtıe, nıvelırovat dısproporsıı ı sosıalnoe neravenstvo.

Kstatı, Inequality ıavláetsá odnım ız naıbolee ıspolzýemyh termınov v mırovoı ekonomıcheskoı lıteratýre.

Norvegıa, Novaıa Zelandıa, SSHA aktıvno ızýchaıýt perspektıvy vnedrenıa v deıatelnostgosapparata prınsıpov Agile, to estrazýmnoı gıbkostı, manevrennostı.

Vo mnogıh stranah po opytý Velıkobrıtanıı perehodát na Project Management, sozdavaıa prı pravıtelstvah proektnye ofısy.

Ý nas toje predprınımaıýtsá podobnye ýsılıa. Ih effektıvnostpredstoıt vnımatelno ızýchıt, no my, estestvenno, podderjıvaem podobnýıý praktıký.

Obshaıa sel vseh etıh novovvedenıı – byt blıje k lúdám. Po sýtı, rech ıdet o servısnoı modelı deıatelnostı gosýdarstva.

Kazahstaný toje neobhodıma novaıa model gosýdarstvennogo ýpravlenıa, adekvatnaıa zaprosam obshestva, effektıvnaıa, spravedlıvaıa.

Prı etom ona doljna osnovyvatsá na ıspolzovanıı samyh sovremennyh tehnologıı.

S ýchetom vsego etogo my prıstýpılı k reforme sıstemy gosýdarstvennogo ýpravlenıa.

Nachınaıa s etogo goda býdet postepenno sokrashatsá chıslennostgosýdarstvennyh slýjashıh. Vysvobodıvshıesá sredstva býdýt napravleny na materıalnoe stımýlırovanıe naıbolee poleznyh rabotnıkov.

K 2024 godý kolıchestvo gosslýjashıh, a vmeste s nımı ı rabotnıkov naskompanıı, planırýetsá sokratıt, kak ıa vam skazal v Poslanıı, na 25%.

Estestvenno, eto býdet proısqodıt ne mehanıcheskı, a v rezýltate peresmotra tak nazyvaemogo «fýnksıonala», to estsokrashenıa nesvoıstvennyh dlá gosorganov fýnksıı, peredachı ıh v aýtsorsıng ılı grajdanskomý obshestvý.

Ózderińizge málim, men saılaý barysynda «Halyq únine qulaq asatyn memleket» tujyrymdamasyn usyndym.

Ol basty úsh qaǵıdaǵa negizdelgen.

Birinshisi – ashyqtyq jáne jarıalylyq.

Sonyń aıasynda memlekettik organdardaǵy jumystyń ashyqtyǵyn qamtamasyz etý mindeti tur.

Bizdiń árbir qadamymyz ben árbir sheshimimiz azamattarǵa túsinikti bolýy qajet. 

«Aqparatqa qol jetkizý týraly» Zańnyń normalary sapaly oryndalýy kerek.

Sheshim qabyldaý kezinde barlyq talaptar saqtalýy tıis.

Shyn mánindegi ádildik qaǵıdasyn osylaı iske asyrýǵa bolady.

Sybaılas jemqorlyqqa barynsha qarsy turý – negizgi maqsattyń biri.

Qoǵam ókilderi bıliktiń is-áreketimen kelispegen jaǵdaıda pikirin erkin aıtýǵa múmkindigi bolýy qajet.

Nashım vtorym prınsıpom ıavláetsá ınklúzıvnost

Zaınteresovannye grajdane doljny ımet vozmojnostprınımat ýchastıe v obsýjdenıı vajneıshıh reshenıı. Kajdyı golos doljen byt ýslyshan. Dlá etogo predstoıt razvıvat sootvetstvýıýshıe polıtıcheskıe mehanızmy.

V seláh ýcheta mnenıa jıteleı konkretnogo regıona otnosıtelno gosýdarstvennyh rasqodov býdet realızovan proekt «búdjeta narodnogo ýchastıa».

Portal Otkrytogo pravıtelstva doljen rasshırıt vozmojnostı grajdan v obsýjdenıı vajnyh reshenıı.

Kazahstansy ne doljny vosprınımat chınovnıkov kak nekýıý kastý ızbrannyh, kotorye kýlýarno prınımaıýt reshenıa, kasaıýshıesá vsego obshestva. Chınovnıkı ne doljny byt neprıkasaemymı.

Ia ne ýstaıý povtorát: gosslýjashıe – eto chastnaroda, rabotaıýt dlá naroda ı sredı naroda!

Eto vse ne radı krasnogo slovsa. Eto vse dlá togo, chtoby pretvorıt v jızn.

Ýbejden, ımenno grajdane doljny davat konechnýıý osenký deıatelnostı gosslýjashıh, o chem ıa govorıl ı v Poslanıı.

Drýgoı vopros, kak k etomý prııtı?

Vy znaete, chto v ramkah Nasıonalnogo soveta obshestvennogo doverıa ınısıırovan paket reform po ýsılenıý rolı grajdanskogo obshestva v sısteme gosýdarstvennogo ýpravlenıa. Eta rabota, bezýslovno, býdet prodoljena.

Tretıı prınsıp – operatıvnoe reagırovanıe na zaprosy grajdan.

Zaıavlenıa, prosby ılı obrashenıa kazahstansev nýjno rassmatrıvat operatıvno. Po nım doljny prınımatsá, bez lıshneı búrokratıı, konkretnye reshenıa.

Klúchevaıa rol zdes prınadlejıt sıfrovızasıı. V blıjaıshıe gody bolshınstvo búrokratıcheskıh prosedýr v sısteme gosýpravlenıa býdet avtomatızırovano.

Gossektor nachnet ıspolzovat ınstrýmenty blokcheına, Big Data, ıskýsstvennogo ıntellekta.

Novye podhody ı sıstemy, osnovannye na etıh tehnologıah, pozvolát preventıvno reagırovat na zaprosy obshestva ı svoevremenno reshat aktýalnye sosıalnye problemy.

*  *  *

V znachıtelnoı stepenı eto realnostne zavtrashnego, a ýje segodnáshnego dná.

K sojalenıý, ne vse gosslýjashıe poka eshe eto osoznaıýt. Pytaıas rabotat po-staromý, onı faktıcheskı tormozát modernızasıonnye prosesy v strane.

Odnoı ız problem ostaıýtsá «komandnye peremeshenıa» v sısteme gosýdarstvennogo ýpravlenıa.

V ochetah pokazatelı smenáemostı v gosorganah v selom v predelah normy – 6-10%. Na dele vsem ochevıdno, chto kadrovyı sostav prı smene mınıstra ılı akıma toje znachıtelno menáetsá.

Otsýtstvýıýt normatıvy chıslennostı rýkovodáshıh rabotnıkov.

Ne vsegda soblúdaıýtsá ı prınsıpy merıtokratıı. Do sıh por ımeıýtsá slýchaı pokrovıtelstva ı prodvıjenıa po slýjebnoı lestnıse po znakomstvý.

Eto nedopýstımo. Takýıý sıstemý nýjno podvergat krıtıcheskomý analızý, v tom chısle cherez obshestvennoe mnenıe, po-drýgomý ýje nelzá, ved glavnoe – rezýltat.

V poslednıe gody v strýktýre gosýdarstvennogo apparata ızmenenıa proısqodılı svyshe 500 raz.

Postoıannye reorganızasıı sposobstvovalı ottoký spesıalıstov, kak sledstvıe, otsýtstvovala preemstvennost chto skazyvalos na effektıvnostı deıatelnostı gosorganov.

A dlá gosapparata  ınstıtýsıonalnaıa památ ımeet pervostepennoe znachenıe. O kakoı památı mojno vestı rech, eslı rýkovodıtelı podrazdelenıı ı vedomstv kak strekozy skachýt s odnoı doljnostı na drýgýıý?

Vse etı nedostatkı, kstatı, v polnoı mere otnosátsá ı k kvazıgosýdarstvennomý sektorý.

 

Lúbye ızmenenıa v sısteme gosýpravlenıa doljny osýshestvlátsá na osnove tshatelno prodýmannoı ı dolgosrochnoı strategıı, gde kadrovaıa polıtıka zanımaet kraıne vajnoe mesto.

Bul – eń aldymen, memlekettiń jańa kadrlyq saıasatyna qatysty másele.

Onyń basty mindeti – memlekettik apparatty jetildirý jáne basshylardyń jańa býynyna jol ashý.

Prezıdenttik kadr rezerviniń negizgi kózdegen maqsaty da – osy.

Búgingi jastar – memlekettik basqarý júıesiniń bolashaǵy.

Árqaısyńyzdan eldi damytýǵa tyń serpin beretin jańa ıdeıa men nátıjeli jumys kútemiz.

Aldaǵy ýaqytta sizderdi memlekettik organdar men ulttyq kompanıalarǵa jaýapty qyzmetke jiberemiz.

Qazirdiń ózinde rezervke ótken elý bes azamat jańa qyzmetke bekitildi.

Sonyń ishinde keıbiri ortalyq memlekettik organdardaǵy basshylyq laýazymǵa taǵaıyndaldy.

Bul – aýqymdy jumystyń bastaýy ǵana.

Bıyl rezervtegi 100 adamdy qyzmetke taǵaıyndaýdy josparlap otyrmyz. Aldaǵy jyldarda kadrlyq rezervtiń áleýetin tolyq paıdalanamyz.

Árıne, aralaryńyzdan bıznes salasynda zor jetistikke jetkender shyǵyp jatsa, quba-qup bolar edi.

Osy rette, el damýyna paıdasy tıetin bastamalardy qolǵa alǵan jón.

Biraq, bizdiń maqsatymyz sizderdi laýazymdy qyzmetke taǵaıyndaý ǵana dep oılamańyzdar.

Bul – eldi órkendetýge bel býǵan, sol úshin bar kúsh-jigerin jumsaıtyn azamattarǵa arnalǵan joba.

Basty mindet – talantty jastardyń Qazaqstandy jańa belesterge kóterýine múmkindik berý.

Eń bastysy – týǵan elińdi sheksiz qadirleý jáne oǵan adal qyzmet etý.

Tabandy eńbek etip, naqty nátıjege qol jetkizý kerek.

Bul ultty jańǵyrtý úshin óte mańyzdy.

Men ózderińiz arqyly elimizde patrıottardyń jańa býyny qalyptasady dep senemin.

Sizder egemen elimizdiń jastaryna ultjandylyqtyń, otanshyldyqtyń ozyq úlgisin kórsetýlerińiz kerek.

Kezinde Alash ardaqtysy Álıhan Bókeıhan: «Ultqa qyzmet etý bilimnen emes, minezden» dep aıtqan.

Bul – eshqashan ózektiligin joǵaltpaıtyn, ýaqyt ótken saıyn mán-mańyzy arta túsetin qanatty sóz.

Túsine bilgen adamǵa Týǵan jer, Otan, Egemen el uǵymdarynyń orny bólek.

Otanǵa degen súıispenshiliktiń ozyq úlgisin uly Abaı kórsetti.

Bıyl ǵulama oıshyldyń týǵanyna 175 jyl tolady.

Ol elimizdiń tarıhynda jáne álem tarıhynda óshpes iz qaldyrdy.

Onyń ǵıbratty ǵumyry men mol murasy búkil halqymyzǵa úlgi-ónege.

Abaıdyń ósıeti – óskeleń urpaqtyń aınymas temirqazyǵy.

Biz eldi, ultty Abaısha súıýdi úırenýimiz kerek. Uly aqyn ultynyń kemshiligin qatty synasa da, tek bir ǵana oıdy – qazaǵyn, halqyn tórge jeteleýdi maqsat tutty.

Uly oıshyl jastarymyzdy bilim men ǵylym ıgerýge, óner men til úırenýge, adal eńbek etýge shaqyrdy.

Abaıdyń «Tolyq adam» tujyrymy ómirimizdiń kez-kelgen salasynda, memleketti basqarý men bilim júıesinde, bıznes pen otbasy ınstıtýttarynda negizgi tuǵyrǵa aınalýy kerek.

Munyń bári ıntellektýaldy ult qalyptastyrý úshin qajet.

Abaıdy óz zamanyndaǵy iskerliktiń uıytqysy deýge bolady.

Biz eldik múddege qatysty árbir isimizde uly aqynnyń eńbekterine júginýimiz kerek.

Bul – jańǵyrý jolyndaǵy asa mańyzdy qadam.

Halqymyz, ásirese, jas býyn Abaıdyń sara jolyn jalǵaýǵa basa mán berýi tıis.

Men «Abaı jáne HHİ ǵasyrdaǵy Qazaqstan» atty maqalamda osy máselelerge erekshe nazar aýdardym.

Biz Eldik pen Egemendiktiń qadirin baǵalaı bilýimiz kerek.

Jastarymyz árdaıym ulttyq qundylyqtardy kózdiń qarashyǵyndaı saqtap, dáripteı bilýi qajet.

Bul ózderińizge júktelgen mártebeli mısıa dep bilińizder.

* * *

Ia rassmatrıvaıý vas, ýchastnıkov Prezıdentskogo kadrovogo rezerva, kak pleıadý patrıotov, kotorye podnımýt nashý straný na novye vysoty.

Vy doljny ponımat, chto samye masshtabnye transformasıı v strane nachınaıýtsá s malyh ızmenenıı v konkretnoı otraslı, regıone, gorode, aýle.

Kajdyı na svoem meste, vne zavısımostı ot zanımaemoı pozısıı, doljen vnosıt  svoı sobstvennyı vklad v proses obnovlenıa.

Eto stanet nachalom vasheı lıchnoı ıstorıı ýspeha, sovokýpnostkotoryh sformırýet ocherednýıý stranısý novyh dostıjenıı nasheı strany.

Vam predstoıt prodoljıt stroıtelstvo Kazahstana v novyh ýslovıah.

No dlá etogo nýjny znanıa, kompetensıı. Bez etogo ýspehı na ýpravlencheskoı steze nevozmojny.

Proses polýchenıa znanıı ne doljen ostanavlıvatsá s okonchanıem ýchebnogo zavedenıa, po sýtı, vsá jızn – eto ı estobrazovanıe.

Nam predstoıt mnogo rabotat, chtoby sdelat nashý straný prosvetaıýsheı ı ýspeshnoı.

Samodovolstvý ne doljno byt mesta, my doljny stat trýdolúbıvoı nasıeı.

Ne za goramı tot chas, kogda novoe pokolenıe rýkovodıteleı, v tom chısle ı vy, prıdet k vlastı. Vy doljny byt gotovy k tomý, chtoby vzát brazdy pravlenıa gosýdarstvom.

Vy doljny obladat nadlejashımı kompetensıamı, znanıamı. Nasha molodej doljna byt gotova k novomý ıstorıcheskomý etapý razvıtıa gosýdarstva. Znanıa, kompetensıı doljny stoıat na porádok vyshe, chem ambısıı. A ne naoborot, kak chasto byvaet ý nas.

V svoıý ochered gosýdarstvo ı ıa kak Prezıdent Respýblıkı Kazahstan býdem vsácheskı podderjıvat ı pomogat vam.

 

*  *  *

Segodná ıa hochý obratıtsá ko vseı molodejı nasheı strany.

Proses obnovlenıa ıavláetsá odnım ız prıorıtetov moego vnýtrıpolıtıcheskogo kýrsa.

Rabota po formırovanıý kadrovogo rezerva na etom ne zakanchıvaetsá, ona býdet prodoljena. V nego voıdýt ı drýgıe motıvırovannye ı dostoınye molodye lúdı.

V predstoıashıı perıod býdem aktıvno podderjıvat novoe pokolenıe predprınımateleı, ýchenyh, deıateleı kúltýry, ınnovatorov ı drýgıh talantlıvyh molodyh lúdeı, gotovyh stroıt ýspeshnoe gosýdarstvo XXI veka.

Nam nýjna komanda ýpravlensev novoı formasıı v raznyh sferah, kotoraıa ne boıtsá brat otvetstvennostı prınımat nestandartnye ı effektıvnye reshenıa.

Imenno takıe lúdı segodná sposobny dat rezýltaty, v kotoryh nýjdaetsá nasha strana.

V dannyı moment, naprımer, my ıshem optımalnýıý model sosıalnoı polıtıkı gosýdarstva.

Naıbolee aktýalnymı ıavláútsá voprosy adresnoı sosıalnoı pomoshı.

Gosýdarstvo doljno pomogat tem, kto deıstvıtelno v etom nýjdaetsá. Nelzá podstegıvat neopravdannye ojıdanıa lúdeı – eto pýt v nıkýda.

Pravıtelstvo namereno vyplachıvat posobıe vsem mnogodetnym semám vne zavısımostı ot dohodov.

Krome togo, vse detı ız maloobespechennyh semeı býdýt polýchat garantırovannyı sosıalnyı paket.

Doshkolnıkı stanýt polýchat prodýktovye nabory ı drýgıe sredstva pervoı neobhodımostı.

Dlá ýchashıhsá shkol ız maloobespechennyh semeı býdýt predostavleny besplatnoe goráchee pıtanıe, proezd na ýchebý ı obratno, shkolnaıa forma ı neobhodımye prınadlejnostı.

Vse eto, razýmeetsá, za schet gosýdarstva.

Hotelos by, chtoby nas podderjalı ı otechestvennye bıznesmeny, ılı tak nazyvaemaıa nasıonalnaıa býrjýazıa.

Takaıa praktıka sýshestvýet v ráde evropeıskıh stran – Fınlándıı, Shvesıı, Chehıı, Estonıı. Predprınımatelı tam aktıvno vklúchaıýtsá v sosıalnoe obespechenıe.

V Nú-Iorke s 2017 goda vvedeny besplatnye obedy dlá vseh ýchashıhsá gosýdarstvennyh pýblıchnyh shkol. A eto bolee mıllıona deteı.

Po osenkam Vsemırnoı prodovolstvennoı programmy OON, kajdyı dollar, vlojennyı v pıtanıe shkolnıkov, okýpaetsá v 3-10 raz.

Ýveren, s pomoshú predstavıteleı bıznesa, mesenatov ı sponsorov eta zadacha nam vpolne po plechý.

2020 god v Kazahstane obávlen mnoı Godom volontera. Eto býdet vremenem dobryh del v masshtabah strany.

Ia prızyvaıý vseh lúdeı, nezavısımo ot vozrasta, ı osobenno vas, ýchastnıkov Prezıdentskogo rezerva, prınát samoe aktıvnoe neposredstvennoe ýchastıe v realızasıı meroprıatıı Goda volontera.

Ranshe ıh nazyvalı dobrovolsamı ılı, po-drýgomý govorá, lúdmı s dobroı voleı, lúdmı, nadelennymı shedroı dýshoı.

Po osenkam OON, do 1 mıllıarda chelovek po vsemý mırý posváshaıýt svoe vremá volonterskoı deıatelnostı.

Vklad volonterstva v mırovoı VVP sostavláet 2,4%.

Vy moglı by podelıtsá svoımı znanıamı ı opytom so stýdentamı ýnıversıtetov, kolejeı ı ýchenıkamı selskıh shkol. Vozmojno, ımenno vash prımer voodýshevıt ı vdohnovıt desátkı ıýnyh rebát, mechtaıýshıh sozdat sobstvennýıý ıstorıý ýspeha.

Mnogıe ız vas moglı by nachat realızasıý obshestvenno poleznyh ınısıatıv vmeste s kollegamı v svoeı kompanıı ılı organızasıı.

Sýshestvýet mnojestvo napravlenıı, gde vasha beskorystnaıa pomosh mojet prınestı osázaemýıý polzý okrýjaıýshım.

Eto ı zabota o lúdáh, okazavshıhsá v slojnoı jıznennoı sıtýasıı – vospıtannıkah detskıh domov, lısah s ogranıchennymı vozmojnostámı, ı pomosh pojılym lúdám.

Eto ı ýchastıe v obrazovatelnyh proektah dlá selskıh deteı, povyshenıe pravovoı gramotnostı nashıh grajdan.

Eto ı zashıta okrýjaıýsheı sredy, a takje materıalnogo ı dýhovnogo kúltýrno-ıstorıcheskogo nasledıa nashego naroda.

Raboty dlá volonterov ochen mnogo. Osýshestvlenıe takıh proektov daet vozmojnostvnestı lıchnyı vklad v razvıtıe Kazahstana.

Volonterstvo, ılı dobrovolchestvo, – eto forma vyrajenıa  patrıotızma ı slýjenıa obshestvý.

Poetomý ýveren, vse vy aktıvno podklúchıtes k volontórskoı deıatelnostı ı býdete prımerom dlá molodejı.

Qazaqstannyń bolashaǵy – sanaly ári talapty urpaqtyń qolynda.

Sondyqtan kadrlyq rezervke ótken azamattar ózderine júktelgen jumysty abyroımen atqarady dep senemin.

HHİ ǵasyrdaǵy Qazaqstandy bıik belesterge sizder sıaqty bilimi ozyq, oıy ushqyr jastar bastaýy kerek.

Barshańyzǵa zor densaýlyq jáne tolaǵaı tabys tileımin.

 

Sýretter akorda.kz saıtynan alyndy.

RELATED NEWS
Qazaqstannyń úsh qalasyna erekshe mártebe berilmek
12 sáýir 2025
Qazaqstannyń úsh qalasyna erekshe mártebe berilmek

TMD Syrtqy ister mınıstrleri keńesiniń otyrysynda Astana, Almaty, Qaraǵandy «1941-1945 jj. Eńbek dańqy qalasy» qurmetti ataǵyn berý týraly sheshim kelisildi, dep habarlaıdy Bul týraly SİM habarlady.

Kezdesýde Qazaqstan premer-mınıstriniń orynbasary – syrtqy ister mınıstri Murat Nurtileý TMD uıymyn odan ári damytýǵa baǵyttalǵan birqatar usynysty ortaǵa saldy. Osy turǵyda Qazaqstan bastamalaryn júzege asyrýda Dostastyq boıynsha seriktesterdiń qoldaýy erekshe atalyp ótti.

«Elimizdiń usynysy boıynsha búgingi tańda Volontórler forýmy, Dostastyq jármeńkesi, TMD Akademıalyq astanasy jáne basqa da kóptegen joba birlesken kúsh-jigerdiń arqasynda iske asyrylyp jatyr nemese jaqyn bolashaqta ótkizýge josparlanǵan», – dep málimdedi syrtqy ister mınıstri.

Jeńistiń 80 jyldyǵy qarsańynda TMD elderiniń birqatar qalasyna, sonyń ishinde Astana, Almaty, Qaraǵandy jáne basqa da qalalarǵa «1941-1945 jj. Eńbek dańqy qalasy» qurmetti ataǵyn berý týraly sheshim kelisildi.

Syrtqy ister mınıstrleri keńesiniń kelesi otyrysy 2025 jylǵy qazan aıynda TMD Memleket basshylary samıti qarsańynda Dýshanbe qalasynda ótedi.

«Bestikten» «ondyqqa» aınalǵan SHYU: Astana deklarasıasynyń mańyzy
10 shilde 2024
«Bestikten» «ondyqqa» aınalǵan SHYU: Astana deklarasıasynyń mańyzy

Esirtkige qarsy ortaq strategıa, terorızm, separatızm,  ekstremızm sıaqty qaýipti qubylystarmen birlesip kúresý,  energetıka salasyndaǵy yntymaqtastyq, aqparattyq qaýipsizdik, tatý kórshilik, aýyzsý qaýipsizdigi, qorshaǵan ortany  birlesip qorǵaý. Astanadaǵy Shanhaı yntymaqtastyq uıymy samıtiniń praktıkalyq qyryn bir sóılemmen osylaı túıindeýge bolady. Munyń bári, aınalyp kelgende, eldegi turaqtylyqqa tutqa bolatyn ózekti máseleler.

SHYU Astana samıtin Qytaı men Reseıge kiriptar elderdiń basshylary jınalatyn kezekshi jıyndardyń biri retinde sıpattaýshylar samıtte qol qoıylǵan 25 qujattyń ishinde biz ataǵan máseleler boıynsha ýaǵdalastyqtar qaıta ózektendirilgenin nazarǵa ala bermeıdi.
 Esirtki saýdasy bir eldiń ishinde ǵana júretin tuıyqtalǵan naryq emes. Mańaıdaǵy elderdiń ishki turaqtylyǵy qanshalyqty osal bolsa, irgeles elderdiń ózara tatýlyǵy qanshalyqty álsiz bolsa, esirtkiniń transulttyq saýdasy soǵurlym órshı bermek.  Bir shetinde Aýǵanstan turǵan Ortalyq Azıa úshin bul másele erekshe mańyzdy bolatyny sodan.
Shanhaı ondyǵynyń aıasynda terrorzım men separatızmge qarsy yntymaqtastyq ornatý osy turǵydan mańyzdy. Qazaqstandaǵy separatızmniń qateri týraly oılansaq, esimizge eldiń tutas bir óńirlerin Reseıdiń sýbektisi etýge qushtar ylańshylardyń sottalyp jatatyny túsedi. Shanhaı uıymyndaǵy áriptes retinde Máskeýmen arada osyndaı kelisiminiń bolǵany da biraz iste erkinirek áreket etýge jol ashady. 
Reseıdiń Ózbekstan men Qazaqstanǵa gaz odaǵyn qurýdy usynyp júrgenine de biraz boldy. Al Qazaqstan eldiń shyǵysy men soltústigine  Omby men Orynbordan gaz tartý úshin Qytaıdy da oıynǵa qosý qajet degen ustanymda otyr. Onyń qısyny mynandaı, Qazaqstan Reseıden alǵan gazdyń bir bóligin ońtústiktegi gazdy Qytaıǵa jiberý arqyly óteıdi. Esesine Reseı Qytaı aldyndaǵy gaz mindettemesin oryndaýda tasymal shyǵynyn qysqartady. Mundaı júıe Reseı gazyna jalǵanǵan Qazaqstannyń eldi mekenderi aı men kúnniń amanynda kógildir otynsyz qalmaýyna kepildik bolady. Osy turǵydan alǵanda SHYU aıasyndaǵy energetıkalyq yntymaqtastyq Qazaqstannyń soltústigi men shyǵysyn gazdandyrýda mańyzdy ról atqarmaq.
«Ózbekstan reseılik «Rosatom» kompanıasymen birge Shardara sý qoımasynan jaqyn jerde atom elektr stansasyn salýǵa kirisip ketti. Al Qazaqstan bıyl kúzde AES salý máselesi boıynsha jalpyulttyq referendým ótkizbekshi. AES tehnologıasy SHYU-daǵy taǵy bir oıynshy – Qytaıda da bar. Qazaqstanda AES salýǵa áleýetti resmı venderlerdiń ishinde Fransıa, Ońtústik Koreıa, Reseımen birge Qytaı da bar. AQSH-tyń AES salasyndaǵy tehnologıasy da Qazaqstan tarapynan muqıat zerttelip jatyr. Ázirshe bizde salynýy múmkin AES Balqashtyń irgesindegi Úlken kentinen boı kóteredi dep kózdelip otyr. AES salysatyn eli retinde Qytaı men Reseıdiń biri bolsa, Beıjińniń transshekaralyq İle ózeni quıatyn Balqashtyń boıynsha AES salýymyzǵa kelisim berýi ońaılaıdy. Al Ońtústik Koreıa, Fransıa, AQSH tehnologıasy tańdalsa, dıplomatıalyq dıalog qajet bolatyny sózsiz. SHYU aıasyndaǵy energetıkalyq yntymaq osy turǵydan qajet dúnıe.
Astana samıtiniń «SHYU+» formatyndaǵy kezdesýinde sóz sóılegen Birikken Ulttar uıymynyń bas hatshysy Antonıý Gýtterısh jasandy zeıinniń qateri týraly biraz oı aıtty. Bul tehnologıa boıynsha álemde kósh bastap turǵan elderdiń aldyńǵy qatarynda SHYU-ǵa múshe Qytaı men Úndistan bar. 
Shyǵystaný ınstıtýtynyń ǵylymı qyzmetkeri, qytaıtanýshy Oljas Beısenbaev osy eki eldiń tehnologıasyn paıdalana otyryp, ınternet alaıaqtyq, onlaın qarjy pıramıdalary  sıaqty kıber qylmystardy tejeýge bolatynyn aıtady. 
İT-sarapyshlar sýperkompúter tehnologıasyn tıisti deńgeıde meńgermegen elder ozyq elderdiń aldynda sıfrlyq egemendigin joǵaltýy múmkin ekenin aıtyp júr. Oljas Beısenbaev SHYU alańyn paıdalanyp, sýperkompúter ǵylymyn jetildirýge bolatynyn aıtady. 


«Keıbir halyqaralyq saraptamalarda sıfrlyq egemendik týraly aıtyla bastady. 2023 jyly kıberqylmystyń kesirinen búkil álemde 5 mıllıard dollardaı shyǵyn kelgen deıtin derekter bar. Biz ózimizdiń kıber keńistigimizdi  qorǵaý jaıynda oılanýymyz kerek. SHYU aıasyndaǵy kıberqaýipsizdik salasyndaǵy yntymaqtastyqty burynǵydan da mańyzdy etedi», - deıdi qytaıtanýshy.

Sondaı-aq, ol «SHYU aıasyndaǵy ýaǵdalastyqtardy paıdalanyp óz mamandarymyzdy Qytaı men qosa Úndistanǵa ǵylymı taǵylymdamadan ótkizýge bolatynyn eske salady. 


«Spýtnık, robot tehnologıalarynda, sýperkompúter baǵyttarynda Qytaıdyń kósh basynda turǵanyn bilemiz. Úndistan da İT-tehnologıa aldyńǵy orynda. Sondyqtan osy salalarda ózara bilim bólisýmiz qajet. Munyń bári óz ishimizdegi sıfrlyq teńsizdikti azaıtýǵa septigin tıgizedi. Óıtkeni Astana, Almaty, Shymkent qalalaryndaǵy sıfrlandyrý deńgeıin qıyrdaǵy aýyldardyń jaǵdaıymen salystyrýǵa kelmeıdi. SHYU aıasyndaǵy ýaǵdalastyqtardy pysyqtaǵan kezde ásirese shekaralyq aımaqtardy sıfrlandyrý máselesin alǵa shyǵaryp otyrý kerek», - deıdi shyǵystanýshy.

Ǵalym aıtqan baǵyttardyń bárin SHYU aıasyndaǵy aqparattyq qaýipsizdik sharalary arqyly iske asyrýdyń múmkindigi bar. 
Sý resýrstary jáne ırrıgasıa mınıstrliginiń málimeti boıynsha, Qazaqstandaǵy sý qorynyń 46 paıyzy transshekaralyq ózender arqyly kórshiles elderden kiredi. Al  bizben sý bólisip otyrǵan kórshiles elderdiń bári SHYU aıasyndaǵy áriptes memleketter. Astana samıtinde qol qoıylǵan 25 qujattyń ishinde aýyz sý qaýipsizdigine jeke qujattyń arnalýy osy turǵydan mańyzdy. 
Mysaly, Ertis máselesine kelgende Beıjiń ózen ortasyndaǵy Qazaqstanmen de, aıaǵyndaǵy Reseımen de jeke-jeke kelisýdi jón kóredi.  Mundaı tásil tıimsiz bolyp jatqan jaǵdaıda SHYU aıasyndaǵy dıalogqa shaqyrý oryndy bolýy múmkin. 
Baýyrlas elder sanalatyn Ózbekstan men Qyrǵyzstannan da sý alý muqıat dıplomatıany qajet etip otyr. Shekaraaralyq sý arnalary men halyqaralyq kólderdi qorǵaý jáne paıdalaný jónindegi Helsınkı konvensıasyn Tashkent qabyldaǵanymen, Bishkek áli moıyndamaǵan. Qazirgi ekonomıkalyq tetikter sý dıplomatıasyna jaramsyz bolǵan jaǵdaıda SHYU aıasyndaǵy ýaǵdalastyqtardy alǵa shyǵarýǵa bolady. 
SHYU aıasynda  ekologıalyq problemalardy birlesip sheshýdiń de bizge berer tusy kóp. Óıtkeni álemdegi qorshaǵan ortany eń kóp lastaıtyn ekonomıkanyń biri – Qytaı naryǵy irgemizde tur. Al Ózbekstanmen Araldy qutqarý baǵytyndaǵy yqpaldastyqtyń jan-jaqty qujattalyp, qattalǵany mańyzdy. Bizdiń eldiń aýmaǵynda Reseıdiń zymyran qaldyqtary qulaıtynyn eskersek, bul máseleni Máskeýmen SHYU aıasynda da qozǵaýǵa da múmkindik bar.
SHYU-nyń Astana samıti Qazaqstannyń ózine ne úshin qajet boldy  degen suraqqa osylaı jaýap berýge bolady. 
Shanhaı yntymaqtastyq uıymy 1996 jyly «Shanhaı bestigi» retinde qurylsa, 2001 jyly SHYU retinde jasaqtaldy. Al keshegi Astana samıtinde múshe memleketterdiń sany 10 ǵa jetti. Olar: Qazaqstan, Úndistan, Iran, Qytaı, Qyrǵyzstan, Pákistan, Reseı, Tájikstan, Ózbekstan jáne Belarýs.
Byltyr uıymǵa Bahreın, Kýveıt, Maldıv araldary, Mánma jáne Birikken Arab Ámirlikteri dıalog seriktesteri retinde qosylsa, bıyl Qatar ámiri mártebeli meıman retinde qatysty. Demek, uıym arab álemimen de etene aralasa bastady. 

«2021 jyly SHYU músheleriniń jıyntyq JİÓ shamamen 23,3 trln dollarǵa jetti, bul álemdik JİÓ-niń shamamen 25 paıyzyn quraıdy, bul 2001 jyly qurylǵannan 13 ese kóp. SHYU músheleriniń jalpy syrtqy saýdasy 2021 jylǵy jaǵdaı boıynsha 6,6 trln dollardy qurady, bul 20 jyl burynǵydan 100 ese kóp», - deıdi qytaıtanýshy Oljas Beısenbaev. 

Qazaqstannyń uıymnyń samıterinde ekonomıkalyq máselelerdi de kún tártibine shyǵarýǵa jıi bastama kóterýinde osyndaı da sebep bar.

Budan bólek Qazaqstan qoǵamdyq damý ınstıtýtynyń sarapshysy Damır Belgibaev Astana deklarasıasy jalpy SHYU damýyna óziniń aıtarlyqtaı úlesi baryn aıtty.

«Shanhaı yntymaqtastyq uıymy quramyndaǵy memleketter sany ósip, uıymnyń aýmaǵy keńeıip keledi, ıaǵnı álemdik uıym retinde tanylyp keledi degen sóz. Astana ótip jatqan samıtke BUU Bas hatshysynyń kelýi Qazaqstannyń álemdik arenadaǵy bedeliniń kórinisi dep bilem. Meniń oıymsha, onyń sapary álemdegi eleýli problemalardy birigip sheshýdiń joldaryn tabýǵa arnalǵan. Jalpy uıymnyń abyroıy men damýyna búgingi Astana deklarasıasynyń da yqpaly bolady. Qazaqstan atalǵan uıymǵa tóraǵalyǵy barysynda bir jyl ishinde 150-den astam is-shara uıymdastyryp, aýqymdy jumys atqaryldy. SHYU-da sharttyq baza 60 jańa qujatpen tolyqty. Sonyń arasynda ekonomıkalyq, mádenı, ekologıalyq qaýipsizdik, kólik, tehnologıa salasyndaǵy taqyryptar qamtyldy. Bul óńirler arasyndaǵy turaqtylyq pen ózara tıimdi qarym-qatynasty keńeıtýge óziniń aıtarlyqtaı úlesin tıgizedi», - deıdi Damır Belgibaev.

SHYU-nyń Astana deklarasıasy - turaqtylyq pen tynyshtyqtyń kepili bolyp otyr deıdi sarapshy mamandar.

«Turaqtylyq, qaýipsizdik salasynda qabyldanǵan sheshimder bular memleketimizge qaýip tóndiretin túrli qaqtyǵystardyń aldyn alý. Iaǵ osy uıymǵa múshe memleketter birlese jumys isteı otyryp, shekaralyq aımaqtaǵy, memlekettiń ishindegi, geografıalyq eýrazıalyq óńirdegi turaqtylyqty qamtamassyz etedi», - deıdi Qazaqstan qoǵamdyq damý ınstıtýtynyń taǵy bir sarapshysy Baýyrjan Serikbaev.

Qorytyndylaı aıtatatyn bolsaq, Astanada ótken SHYU joǵary deńgeıde ótken halyqaralyq sharalardyń biri boldy deýge tolyq negiz bar. Onyń ústine samıtke BUU Bas hatshysynyń qatysýy uıymnyń yqpaly men bedelin arttyra tústi.

Qazaqstanda adamdy ultyna, tiline, dinine qaraı kemsitý eshqashan bolmaıdy – Toqaev
24 sáýir 2025
Qazaqstanda adamdy ultyna, tiline, dinine qaraı kemsitý eshqashan bolmaıdy – Toqaev

Memleket basshysy Qasym-Jomart Toqaev Qazaqstan halqy assambleıasynyń sesıasynda eldiń birligi men tatýlyǵy eń negizgi qundylyqtardyń biri ekenin aıtty, dep habarlaıdy Ulys.

«Qazaqstanda adamdy ultyna, tiline, dinine qaraı kemsitý eshqashan bolǵan emes, bolmaıdy da. Barsha azamattarǵa birdeı múmkindik berilgen. Bul – naǵyz ádildik, ádiletti memlekettiń ajyramas bóligi. Taǵy da aıtarym: eldiń birligi men tatýlyǵy eń negizgi qundylyqtarymyzdyń qatarynda tur. Bul – memlekettik saıasattyń basty tuǵyry. Bolashaqta da solaı bolmaq. Osy strategıanyń arqasynda túrli etnos ókilderi bir shańyraqtyń astynda bir úıdiń balasyndaı tatý-tátti ómir súrip jatyr. Bul – maǵynasy tereń naqty jetistik», - deıdi prezıdent QHA XXXIV sesıasynyń plenarlyq otyrysynda.

Prezıdent otanshyldyq, azamatshyldyq, ózara senim men jaýapkershilik – Qazaqstan halqynyń jalpyulttyq biregeı bolmysyn aıqyndaıtyn qundylyqtar ekenin atap ótti.

«Qazaq jerinde turyp jatqan barlyq etnos ókilderi ózderiniń tilin, mádenıetin jáne salt-dástúrlerin jan-jaqty damyta alady. Oǵan qajetti barlyq jaǵdaı jasalǵan. Biz bireýge eliktep, jan-jaǵymyzǵa jaltaqtaǵan emespiz. Eń bastysy, ultaralyq qatynastar salasynda ozyq ádis-tásilderdi qoldanyp, tek alǵa qaraı júrdik, bolashaqta da solaı bolý kerek. Sonyń arqasynda bizdiń elimizde qalyptasqan qoǵamdyq kelisim úlgisi shyn máninde bizdiń halyqaralyq «brendimizge», betkeustar jetistigimizge aınaldy», - deıdi ol.

Toqaevtyń aıtýynsha, memleket azamattardyń ultyna, dinı nanymyna nemese áleýmettik mártebesine qaramaı, bárine birdeı ádil ári teń jaǵdaı jasaıdy. Bul – memlekettik saıasattyń basty ustanymy.

«Biz popýlısik asyǵys sheshimderden boıymyzdy aýlaq ustaımyz. Árqashan naqty jaǵdaıǵa qarap, baıypty saıasatty basshylyqqa alamyz. Bul, eń aldymen, memlekettik tildiń mártebesin etnosaralyq qatynas tili retinde bekitý máselesine tikeleı qatysty», - deıdi memleket basshysy.

Biz týraly
ulys.kz — aqparattyq, saraptamalyq jáne tanymdyq baǵyttaǵy materıaldardy beredi.
 
Mýltımedıalyq joba zaman talabyna saı jasalǵan. Qazaqstannyń aqparattyq naryǵyn sapaly
kontentpen qamtamasyz etýge úles qosýǵa baǵyttalǵan. Mundaǵy saraptamalyq, tanymdyq
maqalalar san salany qamtıdy. Geostrategıa, geoekonomıka, geosaıasat, halyqaralyq
qatynastar men eldiń ishki-syrtqy saıasaty, ekonomıka, jahanda bolyp jatqan tektonıkalyq
ózgerister men trend taqyryptar ulttyq múdde turǵysynan tereń taldanyp qazaq
oqyrmandaryna jetkiziledi. Ortalyq Azıa men Túrki álemine erekshe kóńil bólinedi.